Sök

Jaktligt och Hjärtligt

JAKT HUNDKURSER (Hundligt och Hjärtligt AB)BLOGG

Recension av boken ”Med passion för det vilda” Helena Lyckoskog

 

Att själv känna en ”passion för det vilda” gör att det pirrar lite extra i magen när pärmarna till Helena Lyckoskogs nyutgivna bok med just titeln ”Med passion för det vilda” öppnas. Ledorden på pärmens framsida ”jakten-hundarna-maten” ger läsaren en hint om vad som komma skall. Detta är Lyckoskogs första utgivna bok och redan inledningsvis har författaren lyckats sätta ord på det där magiska, passionerade och vackra som jag, liksom många andra jägare, känner igen och strävar efter att gång på gång få uppleva men sällan finner orden till att beskriva för den oinvigde. Inledningsvis beskriver författaren sin dragning och lockelse till naturen och hur detta har lett henne in på jakt.

Boken har ett väldigt smakfullt innehåll. I de första kapitlen får läsaren tips på bra övningar och vad man ska tänka på när man formar sin hund från valp till jakthund. Traditionellt är just jägarkåren inte de som toppar listan på hunduppfostran och här kan du som läsare (jägare) få många matnyttiga tips på hur du lägger en bra grund och vad du ska göra för att få en bra lydnad i skogen men även hur du ska kunna förebygga skador för din hårt arbetande jakthund. Är du en person som tillbringat mycket tid på en brukshundklubb kanske just detta kapitel inte ger dig så mycket, utan då kan du gå vidare till kapitlet där alla jakthundssorter presenteras. Läsaren får här en inblick i vilka grupper av jakthundar som finns och vad de används till.

I nästkommande kapitel får vi läsare en stor inblick i det ack så viktiga momentet viltspår. Här framträder författarens kompetens tydligt och hon delar generöst med sig av den och förmedlar samtidigt vikten av att som jägare måna om viltvården och respekten inför de vilda djuren i vår natur. Att lära sin hund gå viltspår är, förutom en stimulerande aktivitet för hunden, en god samhällsinsats. Det är dessutom roligt att göra saker tillsammans med sin hund.

Detta får vi sedan höra mer om i kapitlet där jägare i Sverige berättar om relationen till sin jakthund. Här framträder den förändrande bilden av jakthunden tydligt mot hur det var förr. Med värme och kärlek får vi berättelser om hur jägare och hund samarbetar i skogen för att sedan dela ett familjeliv på hemmaplan. Det blir inte en dålig jakthund om den får bo inne med familjen och tränas i grundlydnad!

Boken leder oss sedan vidare in på en kort presentation av våra svenska djur i skogen. Är du nybörjare i ämnet har du en del att hämta här. Du som erfaren jägare kan även snappa upp en hel del kunskap om våra svenska djur. Det var kanske många år sedan du tog din jägarexamen?

Trots denna passion för naturen och det fina samarbetet med jakthunden så går ju ändå jakten ut på att fälla vilt. Lyckan med det är mycket men en del är ju faktiskt att man får mat med sig hem. Lyckoskog delar med sig av några recept och de är enligt mig lite utanför de traditionella ramarna. Här presenteras recept på annat än bara stek, kokt potatis och sås även fast det också är väldigt gott!

Lyckoskog avslutar sin bok med att beskriva En jägares ansvar. Här vill hon återigen poängtera vikten av viltvård och ger en beskrivning av hur hon på hemmaplan vidtar vissa åtgärder för att underlätta för djuren i det vilda. Om inte annat påminns vi om vikten av att övningsskjuta regelbundet.

Lyckoskog lyckas verkligen förmedla sin passion för det vilda. Allt från när hon som barn åt matsäcken vid sjön, under fisketuren med sin pappa, till en nylagad stek från egenskjutet vilt. Det är inspirerande att läsa hennes beskrivning om hur naturintresset lett vidare till ett hundintresse som i sin tur lett in på jakt och allt vad det innebär. Det är en njutning av ta del av detta, att ta del av alla vackra foton, att ta del av mångsidigheten med jakt.

Är du själv jägare kommer du att känna igen dig och du kan ta till dig av träningstips och recept. Är du inte jägare kan du njuta av vackra bilder men också få en inblick i vad det är som gör att en stor del av den svenska befolkningen ägnar sig åt detta, ibland omdiskuterade  fritidsintresse och vad det är som får oss att gå upp tidigt för att rasta hundar, sätta oss i skogen, att lägga mycket av fritiden i skog och mark, att gå i skogen och skvätta ut blod och dra viltdelar, att sitta i ett jakttorn i flera timmar och vänta. Kanske får du dina svar av boken?

Styrkan i boken är att Lyckoskog lyckas förmedla det fina och genuina med jakten. Att jakt inte bara är att gå ut i skogen och skjuta djur för att mat med sig hem. Innebörden i att en jägare faktiskt är en djur- och naturvän: ” Jag har även ett genuint intresse för viltvård, vilket också är en av anledningarna till att jag blev intresserad av jakten. Det kan för många verka obegripligt-att en jägare som skjuter djur också är intresserad av djurens utveckling och välmående-men det är en oerhört stor del av innebörden av att var jägare” (sid 8).

Kanske är det just detta citat som gör att en önskan väcks i mig. En önskan om att alla nyexaminerade jägare ska läsa denna bok som ett komplement till all den andra kunskap och fakta jägarexamen ger.

Utöver allt detta är det värt att nämna att boken gör sig mycket bra som en ren njutning att sitta med i soffan och bläddra i, gärna med en kopp te.

 

med_passion_for_det_vilda_mockup-510x513

Bilden är lånad från Klickerförlaget som är det förlag som har gett ut boken och där du kan köpa boken.

Boken kan även köpas på Ad Libris.

Susanna Graan Östlund

Jaktprov

Då var jaktprovet i unghundsklass avklarat då. En ny och nyttig erfarenhet för oss. Trots att jag och Bella inte blev godkända (snyft) så var det en fantastik dag. Vi fick gå i en grupp om tre ekipage och vi hade turen att få gå med Alex och Bellas kullsyster Wilma. Kändes tryggt att gå med någon vi känner. Med oss gick Andreas från Örebro. Både han och hunden var mycket trevliga.

Vi var i Skänninge utanför Linköping. Alex sambo och mina båda barn var med som hartrampare vilket också var trevligt. De var duktiga trampare och fick upp sammanlagt 10 harar åt våra hundar.

fältet

Syftet med att domaren vill se hundarna driva hare är att höra skallet, se sökförmågan, se förmågan att följa spår.

När jag släppte Bella på haren så satte hon inte nosen i backen ens. Hon hade fokus på de roliga fåglarna som flög runt oss. Hon fattade ingenting! Jag visade på spåret och hon tittade efter fåglar. Så det blev inget drev. Samma sak med hare två. Fick chansen på hare 3 och då fattade hon. Följde spåret och drev med sitt härliga skall-men alldeles för kort! En till hare dök upp och jag tror att den störde henne lite. Hon bröt drevet och kom tillbaka. Domaren hade ju sett lite talang i henne och vi fick chansen på en 4:e hare. Tyvärr tog inte Bella den chansen trots att hon följde spåret en kort stund. Sen dök fåglarna upp igen och dem drev hon med skall. Jaha, jag har en drivande fågelhund! Det är något nytt!

var är haren

I rapsen fanns det gott om hare.

alex skickar

Alex skickar Wilma på en hare och Wilma drev två harar med skall och fick fina poäng. Så himla skoj och man blir ju lite stolt även över syrran.

Efter harmomentet bröt vi för lunch. Skönt att vila efter att vi hade samlat på oss 11 km trampande på fälten.

skickar bella

Här kan ni se att Bella håller huvudet högt trots att jag försöker visa på harspåret. Lite trist då Bella har varit grym på detta. Men det är svårt med unghundar då de är väldigt ojämna i sitt beteende. Så inget godkänt harprov för oss vilket innebär att hela provet är icke godkänt.

Fick ändå lite revansch på de andra momenten. På det fria söket gjorde Bella ett bra jobb och fick 7 p av 8. Momentet att visa att de kan simma fick Bella 8 p av 8. Momentet med skott fick hon 8p av 8 och på förighet fick hon 8 p av 8 möjliga. Så just de momenten är jag väldigt nöjd över. Kan inte låta bli att ändå tänka vilka superfina poäng hon hade fått om hon bara hade drivit hare lite…….

Här är vi i vår grupp där både Wilma och Seth fick 108 p och blev provets bästa hundar. Stort grattis!

jaktprov gruppen

Så trots att jag är lite besviken över harmomentet så spelar det egentligen ingen roll. Bella är ju fortfarande samma underbara härliga hund. Hade varit skoj med ett avklarat prov då det är en fin merit men jag ska ju inte använda henne till harjakt utan till älg- och vildsvinsjakt.

kaos i gruppen

Som ni ser så är ju dessa helt underbara. Det var inte det enklaste att få till en bra gruppbild på tre övertrötta och flamsiga wachtelhundar.

Stort tack till Wachtelhundsklubben Östergötland för ett mycket bra arrangemang. Jag hade en bra och lärorik dag som jag är mycket tacksam över. Tack till Andreas och Alex för bra samarbete i gruppen och tack till vårt sällskap som hängde med som hartrampare. Så kul att både lill-matte och lill-husse till Bella följde med.

Nu ska jag lägga spår (igen) och träna Bella på att ha nosen i backen och arbeta lite långsammare. Ska även försöka få henne att tröttna på fåglarna. Hur man nu gör det…../Sanna

Foton tagna av Moa Östlund (tack för det).

Nu ska här ätas korv!

Lämnade in en del vildsvinskött till Almunge kött http://www.almungekott.se/ för att få tillbaka som korv. Fick hem korven här om dagen så nu är frysen full med korv. Testade ikväll med min son och hans kompis. Vi alla tyckte att det smakade mycket gott.

Fick grillkorv i två smaker och även falukorv. Så nu ska jag bygga upp min kropp med korv så jag klarar höstens och vinterns jakt. Längtar!

För övrigt gör så många jägare så mycket gott. Undrar om Svensson där hemma i soffan alltid är medveten om det? Svenska Jägareförbundet försöker visa upp det på detta sätt

Nu är det fredagsmys. Jag njuter av en kall öl och Bella njuter av en bit torkad kroppsdel från en gammal oxe. Det är olika det där vad man njuter av. /Sanna

Laddar för jaktstarten

Ingen älgjakt i Norrland för min del men nästa år måste jag se till att lösa det problemet. Man blir ju aningen sugen när man läser om alla andra som är där och jagar älg nu.

Själv kämpar jag på med vildsvinsvak lite då och då. Bella hänger med ibland och sitter så tyst bredvid. Tror dock inte att hon skulle vara så tyst om det väl kom något djur. Men det är mysigt att ha med henne ibland.

I helgen var det torphäng och Jens och jag satt och vakade lite. Camilla var med mig. Inga grisar framme dock!

Om två veckor är det dags för oss att starta jaktprov. Det ska bli spännande men lite pirrig är jag måste jag erkänna. Ny ras och ny typ av jaktprov för min del. Bella är en typisk unghund och väldigt mycket tonåring i skallen så det kan gå hur som helst. Känns bra att starta i alla fall.

Till största delen är ju ändå våra jakthundar familjehundar och det är ju fantastiskt att denna lilla jakthund är helt underbar som familjemedlem.

Fast idag smet hon ut och jagade grannens höns så idag var vi all arga på henne. Jag försöker trösta mig (och grannarna) med att hönsen blir tränade i att fly från räven tack vare detta. Tacksam för väldigt snälla grannar! /Sanna

Fjällvandring och ripjakt

Nu har jag varit knappt en vecka i fjällen med jaktkompisar. Som vanligt är det helt underbart att vara i fjällen. Denna vecka har det dock varit mindre fokus på jakt beroende på lite olika anledningar och mer fokus på att fiska, vandra, plocka kantareller och hjortron.

Första dagen jagade vi i närheten där vi bodde. Bästa fjällguiden var med och agerade både jaktguide och hundhållare. Vi såg endast en ripa och den fick glatt flyga vidare. Bella var med och gick i koppel runt midjan på mig förutom då jag skulle vara skjutredo då fjällguiden höll henne. Det funkade strålande. När vi sen satte oss för lunch-vila så kunde jag binda henne i ett träd, sätta på ett täcke och där satt hon och kopplade av och höll sig lugn. Det är viktigt att även den biten funkar. Hon är fantastisk denna lilla hund.

vardofjäll

I fjällen ska man ju helst jaga med stående fågelhundar men en del jagar med stötande hundar och det skulle kunna funka med Bella. Men då vi snart ska starta jaktprov ville jag inte uppmuntra det. Jag ska ju inte  använda henne till fågel utan till klövvilt. Det är nyttig träning för henne att bara hänga med och lära sig att sig sköta sig ändå. Hon kommer snart få jaga.

Efter den dagen blev det några dagar med fjällvandring och fiske. Det är ju helt galet underbart i fjällen måste jag säga.

Som vanligt hade vi tur med vädret och vi hade härliga stunder på fjället där vi lagade mat på ”jägarpannan” över öppen eld. Glömde att vi kunde ha grillat någon av de öringar eller rödingar vi fångade. Det får bli nästa gång.

myren

Jag hade tagit med mig det vildsvin jag sköt tidigare och en kväll grillade jag ryggbiten av den och bjöd på. Säkert lite ovanligt att äta vildsvin i fjällen men det smakade gott även där.

grillar

För mig som nästan endast fiskat gädda och abborre känns det lite exotiskt att fiska röding och öring.

sanna fisk

 

b och b

Sista dagen drog jag ner till Kittelfjäll för en kortare jakt med några bekanta. Settrar och vorsteh bjöd på ett fantastiskt hundarbete och tre ripor föll. Dock kan inte jag skryta med att ha fällt någon. Men man får glädjas åt andra.

s och b

Nu är vi hemma igen och får njuta av fina minnen och får se fram emot höstens kommande jakter. Även detta år får jag bjuda på att bli retad av min man för att jag kommer hem utan ripa. Men med mig i bagaget har jag i alla fall hembakat tunnbröd, rödig, öring, kantareller, souvas och ett glatt humör. Hjortronburken var dock tom. Jag hittade lite men det kokade jag sylt på där uppe och gjorde en god efterrätt på. Galet gott!

Nu får jag tacka den fantastiska ”Fjällmannen” som bor där uppe och som lånar ut boenden till oss sörlänningar. Så fantastisk tacksam. Tack alla andra som deltog på resan. Så tacksam över att få denna möjlighet.

Nu ser jag fram emot sista helgen i september då jag återigen drar till fjälls för ripjakt. Men då på ett helt annat ställe och på ett helt annat sätt med Evelina i Ljungdalen och Joy Event.

Lyxigt att kunna unna mig detta. Hoppas att då kunna få tyst på den retande maken.

Nu börjar jag även spana efter lämplig stående fågelhund att utöka familjen med. Inom ett par år är det dags för den utmaningen. /Sanna

Räv och bock

Rackarns flyt jag hade i dag !

Jag har varit lite besviken att jag inte suttit ute nån kväll sen 16 augusti…ibland har man varken tid eller lust…eller ork. Men ikväll hade jag tid, lust och ork ✌😁

Jag hann sitta 5 minuter och då såg jag en räv på långt håll. Körde lite muspip på buttolon och såg hur den närmade sig. Samtidigt dök ett rådjur upp på långt håll…kunde inte vad det var och tänkte att jag tar räven om jag får chansen. Jag har aldrig tidigare skjutit en räv…

Tror den lyssnade på mina muspip och den kom fram på det kortklippta gräset och dåtog jag chansen…på ändå ett ganska långt håll. Och jag såg att den på sig. Yippie…Första räven ✌

Kollade upp och tänkte att nu är nog rådjuret borta…men nej…det står kvar och har kommit närmre mig…jag ser att det är en bock…en liten och ful…men ändå en bock. Den traskar runt och käkar i det höga gräset och jag känner mig inte säker att avlossa ett skott…så jag väntar…plötsligt är den på perfekt ställe och jag får skottchans och jag har den…ett alldeles perfekt skott och jag ser att den lägger sig.

Vilken kväll och vilken lycka för mig 👌

Jag går på darrande ben ner och vill försäkra mig om att den verkligen inte lever…Perfekt…30 minuter i jakttornet…2 skott…en räv och en bock.

Lycklig tjej!

/Madde

#Interjaktuppsala

#pangbrudariuppland

20180821_194941.jpg

 

 

 

JAQT med skytte på Ekebyboda avslutar helgen…

Denna helg bestod som ni ser enbart av jakt, jaktmässa och skytte. Så helgen var en toppenhelg såklart!

I söndags arrangerade Jägareförbundet Uppsala-JAQT en skyttedag på Ekebyboda. Tessan och Gert-Ove med kollega var instruktörer. Vi var 13 deltagare som fick deras proffsiga hjälp med att utveckla vårt hagelskytte. Alla var väldigt duktiga från början tyckte jag.

Barbro och jag från SJF Uppsalas läns förening var de som höll i trådarna men fick ändå möjlighet att själva skjuta. För egen del så gick det bättre än förväntat. Jag har ju satsat våren på hundträningen så jag har inte skjutit så mycket som jag brukar.

Dagen blev blev väldigt lyckad och den uppskattades av många. Att Sanna J jaktkläder http://www.sannajjaktklader.se/ var där och visade upp jaktkläder för tjejer gjorde dagen lite extra piffig. Tack för att du kom Sanna!

Stort tack alla deltagare och stort tack till Tessan och Gert-Ove m.fl som ställer upp med skjutbana, instruktörer, fika och god mat. Fantastiskt!

Kvällen tillbringades i soffan med värsta huvudvärken. Tyvärr blir det så för mig ibland när jag skjuter hagel. Synd för det är galet skoj med hagelskytte.

Nu ikväll åkte jag iväg till skjutbanan i Uppsala Näs där ett gäng kvinnliga skyttar ordnar skytte på älgbanan. Vilket jäkla trevligt gäng och bana!

Jag är ute och träffar många kvinnliga skyttar/jägare och blir ändå förundrad över att hitta ett helt nytt och stort gäng tjejer som jag inte tidigare har träffat. Så jäkla skoj!

Synd bara att den där jäkla pappersälgen överlevde även ikväll. Det gick ändå bättre än sist med en guldserie och alla andra nästan godkända. Det är den där löpande älgen från vänster som är lurig….. Ja, ja jag får väl bara skjuta på djur som kommer från höger då!

Sanna

Skam den som ger sig….

Så många timmar man lägger ner på grisvak. Denna kväll med sonen som sällskap. Ganska kraftiga vindar och när jag satte mig i tornet insåg jag att enda chansen att få djur på mig är om det kommer från min vänstra sida. Och det gjorde det. En hel radda med vildsvin. Två suggor med ett gäng kultingar. De lekte och busade för fullt. De följde ett dike som jag hade framför mig och suggan ledde hela raddan utmed dikeskanten, fram till mig. Men det var sån fart på de små att jag tänkte att jag aldrig kommer att kunna skjuta. Men när de är ute och knallar så stannar de ändå upp då och då. Det gjorde att jag fick chansen att avlossa ett skott på en av kultingarna.

Såklart for de alla tillbaka och det var ett gytter av vildsvin. Gräset var ganska högt så jag hann inte se om den la sig på plats. Jag klev ner från tornet och till min glädje låg kultingen på plats.

Äntligen fick jag ringa kvällens jaktkompis och be honom komma till mig.

En bra grillgris blev det. Än är grillsäsongen inte över.

Olle hjälpte mig att bära till bilen och självklart fick Bella komma ut och gå efter och nosa och skälla lite på den.

Bella följde sen Olle med beundran i blick. Hon verkar förknippa Olle med allt det roliga med vildsvin. Fast denna kväll var det ju matte som sköt!

Ja jäklar vilken lyckad kväll! Olle är ju proffs på att ta ur så han hjälpte till med det. Eller egentligen så gjorde han allt och jag pälsade av. Allt går fortare när man är proffs….

Nu kan jag sova gott. Så kul när det går bra. Det var även roligt att äntligen få skicka ett foto till eftersöksjägaren som jag alltid anlitar innan jag går ut. Än så länge har jag inte behövt hans hjälp. Men han ställer alltid upp. / Sanna

Lite älgträning i augusti

Idag besökte jag jakt- och viltmässan i Harg som arrangerades av Svenska jägareförbundet via Östhammars jaktvårdkrets. Det var ett fantastiskt trevligt arrangemang. Trevligt folk, god mat, gott fika och bra utställare. Själv slog jag till med en ny jaktradio då nya jaktlaget har 31. Hade en plan på att låta Bella testa älg på permobil. Gick dit och bokade en tid men kände mig lite tveksam ändå. Tänkte att hon kanske inte skulle orka då hon tar slut mentalt väldigt fort av att bara vara på en mässa. Å andra sidan ska ju jaktlusten ta över tröttheten om den är stark så om inte annat fick jag testa den.

När jag kom tillbaka fick jag piken ”Vi skrattade och tänkte att du kunde ju gå in utan hund” vilket då innebär att jag ändå inte hade någon hund. Jag har ju en wachtelhund och den räknas ju inte i vissas jägares ögon. Det är jämthund och andra ställande hundar som gäller. Jag bet ihop, log och gick in. Tack och lov var Bella superduktig! Hon skällde med stort intresse på älgen med ett väldigt grovt och tätt skall. Hon till och med drog till med en morrning mellan skallen ibland. Kul att se och kul att höra. Sen upplyste gubben som var med om jag kunde ju försöka med en inkallning. ” Det är ju viktigt med en fungerande inkallning under pågående jakt” fick jag lära mig (jaha??). Jag drog inkallningssignalen i pipan och hon kom ett skott och satte sig vid min vänstra sida. Gubben tittade förvånat. Hon fick lunga sig och fick beröm sen släppte jag henne igen. Med stort intresse var hon på älgen igen. Hon fick skälla en stund till sen gjorde jag en inkallning-hon kom som ett spjut och där bröt vi. Jag känner mig jättenöjd och tycker att det gick väldigt mycket bättre än vad jag hade förväntat mig.

Ångrar bara att jag avslutade detta med en inkallning. Skulle ha släppt henne igen och sen kopplat utan inkallning då de annars ganska fort lär sig att när de är lydiga och kommer så tar det roliga slut. Jag har ju för sjutton gått kurs för Peter Ekeström (Peters dogworks). Inte lätt att komma ihåg allt!

viltmässa

Vi har fått trädgården invarderade av grävlingar så vi försöker ta bort dem. Olle fick en här om kvällen men det finns tre kvar. Bella håller koll på dem. Själv tycker jag grävlingar är rätt otrevliga kräk.

Sitter ute då och då när jag hinner för att vaka vildsvin. Än så länge har jag inte haft någon framgång. Får se om jag ska göra ett försök ikväll igen. Det blir ingen bockjakt för mig i alla fall. Bockarna får sparas.

Imorgon blir det skytteträning på Ekebyboda. Det arrangeras av JAQT-Svenska jägareförbundet Uppsala. /Sanna

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑