Bjöd på stekt souvas i pitabröd som tillagades av mig i trädgården. Skönt att bo på landet med skog intill knuten! Stark vitlökssås till som mumsades av make, son, systerson och hans flickvän.
Och en hungrig wachtelhund icke att förglömma. Det gäller att hitta andra sätt att roa sig på nu när jaktsäsongen börjar glesna ut!
Drömde mig till fjällen en liten kort stund!
Annars är jag ute och lockar räv lite då och då på kvällarna. Det går som vanligt-dåligt!!!
Foto: Sanne-Lie Pettersson
Sanna
Rasbobygdens jaktvårdskrets-JAQT hade idag bjudit in förbundets kvinnliga jägare på harjakt. Jag var en av de lyckliga deltagarna. Så kul att träffa flera tjejer som har jagat med tidigare, eller som jag känner via förbundet, JAQT, Pangbrudar eller andra sammanhang. Kanske roligast ändå att två deltagare är nya och håller på att ta jägarexamen och satt med för att se och lära! Camilla satt med mig och det var jättekul!
Malin gick med sin duktiga hamiltonstövare och en inlånad kille släppte sin finnstövare. Dessa båda bjöd på vacker musik i skogen kan jag lova! My god, vilken njutning det är att höra hardrev. Ett tag hade vi drev bakom och framför oss och det var väldans spännande! En liten palt smög sig bort från drevet och jag såg den passera över vägen in i skogen framför mig. När drevet bakom mig vände bort riktade jag mitt fokus på den haren. Den var inte jagad utan tog det lugnt. Efter 20 min ser jag den framför mig på 60 meter. Den skuttar runt, stannar till, skuttar vidare. Vi är helt tysta och stilla och plötsligt sitter den bredvid den stenen jag står på, 20 meter. Jag lyfter bössan i lugn och ro och avlossar ett skott. Trodde jag! Det klickade! Va?!!! Byter pipa då haren sitter kvar. Pang och den blir kvar på plats. Extra kul då Camilla är med. Synd bara att det inte var drevharen!
Jakten fortsätter och det är action i skogen. Luriga harar som gör det svårt för hundarna! Men många harar på fötterna. Vid tappt kopplas hundarna och det är dags för lunch. En mycket observant jägare har dock sett en hare stanna ca 70 m från henne och hon vet att den är kvar. Tre tjejer går för att stöta upp den. Spännande jakt och lyckan är stor när ett skott hörs. Sanna J har skjutit en hare! Tjoho! Grattis! Men sen blir det lunch. Lars-Inge-ordförande i kretsen grillar korv som kretsen bjuder på.
Foto: Sanna Johansson
Gott med korv! Och så lite viltparad!
Sanna+Sanna=2 harar.
Alla glada tjejer som har njutit av härliga drevskall!
Efter lunch är det dags för nästa såt! Jag är i området där Malin släpper Klara. Det är spännande ett tag men ingen hare till synes. Den andra hunden har fått upp direkt och efter en lagom stunds drev hör vi på radion att Linda konstaterar ”hare ligger”! Tjohooo vad kul! Grattis Linda!
Samling vid jaktstugan och vi alla är nöjda med dagen. Härliga drev och spännande stunder och faktiskt en sol som värmde oss nästan hela dagen.
Tack alla inblandade! Tänk vad livet är härligt ändå! Jag är tacksam! /Sanna
Jägareförbundet Uppsala bjöd in till kretsrådsträff förra veckan. Den träffen avslutades med att Dan Eriksson berättade om när han under blev jakt blev skjuten av en jaktkamrat. Det var så nära att han inte överlevde. Det är otroligt att han ändå själv förstod hur allvarligt detta var och vidtog åtgärder för att stoppa blödningen. Undrar hur många som skulle ha den förmågan. Att lyssna på denna fascinerande berättelse fick oss alla att verkligen tänka till en extra gång på det här med säkerhet i samband med jakten. Läs mer om föredraget här!
Idag ska jag utifrån min roll i länsföreningens styrelse besöka en av våra jaktvårdskretsar. Där ska jag berätta om vad som händer inom förbundet kommande år men även om kvinnligt nätverkande-JAQT och varför det behövs. Ja, varför behövs det egentligen? Eller behövs det? Varför? Åsikterna är många kring detta och det finns många kvinnor som inte tycker att det behövs. Jag tillhör en av de som tycker det. Än så länge. Förhoppningsvis kommer det på sikt att inte behövas. Det är den dagen då kvinnliga jägare är lika accepterat och vanligt som manliga jägare. Kanske när vi ser varandra som bara jägare oavsett kön.
För mig har verkligen JAQT och annat nätverkande varit avgörande i mitt återinträde i jakten. Jag har varit med om händelser under jakten som faktiskt gjort att jag mer eller mindre slutade med jakt. Konstigt nog är det såna händelser som påverkar mest trots att många fler upplevelser har varit positiva. Konstig ändå!
Nästa helg blir det harjakt i Rasbo och det ser jag fram emot. Hoppas att få njuta av sjungande drevskall i skogen. Att jaga hare med stövare, är en av de jaktformer min morfar alltid pratade så gott om. För många år sedan, när mina barn var små var jag med om en fantastisk harjakt med en hamiltonstövare. Efter ett par timmars drev kom den vita skogsharen i mitt pass och jag fick skjuta. Min pappa som var med hade haft den hos sig flera gånger men han lät den passera och förstod att den skulle komma förbi mig. Det gjorde den ju!
Kanske skulle man ge sig ut och locka lite räv? /Sanna
Gick ut ensam en morgon för att släppa Bella sista gången för säsongen. Det är något speciellt med att gå ut själv. Trivsamt och lugnt. Pulsade i snön en bit och släppte sen Bella. Hon gjorde ett par väldigt fina sökrundor. Efter en runda kom hon fram till mig, gav en svansviftning för att sen söka ut i en ny riktning.
Jag såg faktiskt inga spår alls i skogen trots att jag såg 5 rådjur från bilen på väg ut.
Satte mig på ryggsäcken och käkade frukost. Så jäkla mysigt! Bella fortsatte med söket.
Vi hade en härlig stund i skogen men inget djur att driva. Lite synd så här på säsongens sista släpp.
Väl hemma la jag bössan på tork då den var väldigt insnöad. Det var då spänningen steg. ”Var fan är slutstycket?” Ut i bilen och kolla men inget där heller. Förstår då att jag måste ha tappat det i skogen. Så det vara att dra iväg igen! Paniiiiik!!!!
Började tänka till ordentligt när jag hade kollat det sist och vet att jag märkte att det kommit in mycket snö vid ett tillfälle på en stig då Bella hade skällt inne i skogen och jag tänkte att jag kanske skulle göra mig beredd. Kom fram till att det mest troliga är att det åkt ut där. Gick stigen tillbaka in i skogen och hinner samtidigt boka in Stina och hennes duktiga spårhund Caos, som troligen skulle markera metall.
Hjärtat slog och stressnivån var hög nu. Planerade att ringa min kompis Madde som jobbar på Interjakt för att be om hjälp med hur man kan lösa detta.
Knatade på och kom fram till den plats där jag kommit ut från skogen ut på stigen. Att gå i skogen och leta insåg jag skulle vara helt lönlöst! Andades, försökte stressa ned och försökte tänka logiskt! Hur ser spåret av ett slutstycke ut i snön? Om jag skulle beskriva det för ett barn hur skulle jag beskriva det? Hur lägger det sig i 3 DM snö? Tänkte så och började sakta gå stigen tillbaka. Såg på mina fotspår när jag hade stannat och hittade platsen där jag funderade på att ladda bössan. Stod och funderade på hur spåret kunde se ut och ser då ett konstigt spår bredvid mina fotspår. Sticker ner handen och blir helt överlycklig när jag känner att det är slutstycket!
Vilken galen tur! Jäklar vad skönt! Jäklar vad klantigt av mig! Detta ska ALDRIG mer hända! Men så spännande var säsongens sista hundjakt för mig!
Var tvungen att testa att släppa ner slutstycket för att se hur det föll och hur spåret såg ut igen.
Hade hoppats på en helt annan spänning! Nu blir det ett par har- och rävjakter i februari.
På kvällen hade Jägareförbundet Uppsala kretsrådsträff. Det var en jättebra kväll med bra föreläsare från förbundet men även av den kille som blev skjuten i höften under en jakt. Det fick oss alla att tänka till en del.
Det var kul att träffa styrelsen och många andra som jag har lärt känna vis SJF. Berättade för några om mitt missöde med slutstycket. Känns ändå lite bra att jag är långt ifrån ensam om att ha tappat slutstycket i skogen. Tack för det!
Ses i skogen! /Sanna
Kretsen här ute, Danmark-Funbo-Vaksala JVK bjöd idag in kvinnliga medlemmar till jakt på vildsvin i Funbo. Vår förre ordförande Janne lånade ut sin mark och stod för ett crew med medhjälpare. Tack så mycket för det! Syftet med JAQT är att stötta kvinnliga jägare in i jakten, hjälpa till med nätverkande samt skapa jakttillfällen till dem som saknar egna. Jag har nätverkat en del och de anmälningar som kom in först var tjejer som jag känner och som är erfarna jägare. Så då tog jag tillfället i akt och bjöd in nybörjare eller de som är nyfikna att testa på. Superskoj! Sammanlagt var vi 6 skyttar och fem nybörjare.
Foto: Lea Kinnunen
Första såten släppte Katarina och Nicklas sina duktiga hundar från två olika håll. Ganska snart fick den ena upp och vi fick höra han skälla på vildsvin som även Nicklas hann skymta. Det var riktigt spännande ett bra tag! Hunden som släpptes där jag och Lea satt fick inte upp något i närheten. Men proffs som han är drog han längre repa och fick upptag på grannmarken. Där skällde han väldigt länge. Det flyttades lite men höll sig ganska fast.
Foto: Lea Kinnunen (som är på fotot med mig).
Efter ett par timmar var tårna kalla och vi bröt för lunch. Ståndskallet fortsatte hos grannen och vi fick tillstånd att gå in där.
Men först grillad korv i Jannes fantastiska kåta. Jäklar vad skönt det var med värme!
Jag blev lite orolig över att de nya skulle bli avskräckta av kylan men det var ändå spännande så de kämpade på.
Efter korven åkte två tjejer med Nicklas bort till grannen för att smyga på vildsvinet som hunden skällde på. Spännande för dem men svårt att smyga i denna snö så de lyckades inte komma åt grisen ändå!
Under tiden fick vi andra ge oss ut i den underbart vackra skogen igen. Nu med fina halsdukar som Sanna från Sanna J jaktkläder delade ut.
Foto: Sanna Johansson
Katarina gick med Viktor som fick upp och skällde och drev i ganska lugnt tempo upp mot passlinjen. Så det var väldigt spännande där ett tag. Men luriga som vildsvinen är så lyckades denna rackare smita ut ur såten utan att passera någon skytt. Så Janne avslutar jakten genom att meddela oss alla att vi får åka till ICA och köpa skinka istället!
Efter en bra jakt tyckte Viktor att vi alla kunde gosa lite med honom.
Gillar att jakthundar är skarpa i skogen och gos-pluttar när det inte är jakt!
Foto: Sanna Johansson
Återsamling vid gården och dagen sammanfattades som väldigt lyckad trots att vi blev utan byte.
Tacksam över att ett medlemsskap i Svenska Jägareförbundet ger oss denna möjlighet och som även bjöd på fina kepsar idag. Tackar Janne för lån av mark och crew och tack Katarina och Nicklas med hundar och tack alla erfarna jägare som jag lärt känna genom jakten och tack alla ni nya som kom. Hoppas verkligen att vi ses igen! Extra kul att min dotter Moa var med oss idag tycker jag också! Ni får gärna höra av till mig om ni har frågor eller funderingar om jakten.
Här är hela gänget! Fotat av Janne Bergmark
På en annan gård i närheten var sonen Olle med vår hund Bella och gick som hundförare. Hon har drivit dovhjortar och haft en bra jaktdag. Skönt att vi alla har fått jaga denna sista helg med hundjakt! Känns sorgligt att det är över. Men, men, tiden går ju fort!
Till våren är det dags för jaktstigar och annat roligt skytte! Så vi ses på skjutbanorna! Eller kanske i en vak-koja?
Tack för idag! /Sanna
Fredag var för mig semester och jakt. Härligt, minsann. Hade inlånade hundar och samjakt med grannlaget. Jag stod på pass och Bella fick sin förmiddagssömn i bilen med bränslevärmare och täcke på. Det är bra träning att vara med i skogen men att inte alltid få jaga. Jag har tidigare haft superstressade hundar så jag gör rätt mycket för att hålla stressnivån nere på denna lilla taggade wachtel. Det funkar rätt bra faktiskt.
Men det är kallt att stå på pass. Värmeväst får det bli till nästa höst! Grisar var i farten mellan oss och grannen men de lyckades försvinna.
Jag hade 4 rådjur på mig varav get med två kid stod still med bredsidan mot mig på 40 meter. Så klart det händer när man inte får skjuta rådjur för hunden.
Efter korvgrillningen släpptes en annan hund och i den såten var det många rådjur i farten. Ett par passkyttar hade rådjur i pass men ingen fick något riktigt bra läge.
Efter detta stannade jag kvar i skogen för att rasta Bella lite. Släppte henne i syfte att hon skulle få rasa av sig lite men hålla sig kring mig och inte sticka ut och jaga. Men det är ju svårt såklart för en taggad jakthund. Hon fick dra ett par repor på en åker. Det är väldigt djup snö. Testade även små tofflor/skyddspåsar från Gippmokk för att använda vid hårt före. De satt jättebra och väl i skogen tänkte inte Bella på att de satt där. Hemma i köket gick hon som en häst i passage. En väldigt rolig syn.
Så ingen jakt för Bella idag men hon är på laddning inför andra jakter i helgen. Spännande!
Fredags-tacos blev pulled pork av vildsvin. Så glad över att få tid till det. Den stod i lergryta 4 timmar, så det blev rätt sen middag. Men värd sin väntan.
Ikväll ska vi njuta av lite ryggbit från rådjur. Vilken lyx det är att ha bra kött i frysen.
Återkommer efter helgens roliga bravader! Vildsvinsjakt med enbart kvinnliga jägare står på schemat! /Sanna
Underbar dag i skogen i söndags. Det är ju så härligt att vara i skogen när det är snö och samtidigt solsken. Idag hängde Sanna J med för att fota mig i snygga kläder från hennes butik Sanna J Jaktkläder.
Syftet var att jag skulle under praktisk jakt skulle testa en vildsvinsbyxa från Pinewood. Så det gjorde jag och släppte samtidigt Bella på vildsvin. Så bössan var med. Man kan ju inte bara springa runt i skogen som mannekäng utan att jaga.
Byxorna satt bra! De var rymliga men samtidigt smidiga att röra sig i. Jag gillade även hundförarvästen. Det är ju en del prylar man ska ha med sig, speciellt när man går med hund. Denna väst satt skönt och fyllde sitt syfte.
Bella stack iväg och sökte ut långa sträckor. Hon gav till ett par skall ett par gånger men fick inte upp något. Men vi njöt minsann i skogen och av bekväma kläder. Gillar kläderna från Pinewood och alla kläder jag har på bilderna är därifrån.
Det blev inget vildsvin och jag kopplade Bella för att inte slita på hennes tassar för mycket. En trampdyna och en klo blev skadade på sista jakten men det har läkt fint. Det är dock hårt före och det gäller att vara försiktig.
Vi fick ett par härliga timmar i skogen och jag fick testa flera bra jakt-plagg. Riktigt bra kläder är viktiga tycker jag.
Så, stort tack Sanna J för en trevlig dag. Njöt av ditt sällskap och njuter alltid av min lilla pigga och galna wachtelhund Bella (Brozhunters Norma).
Nu ser jag fram emot spännande jakter de närmaste dagarna!
Vi ses i skogen! / Sanna
Alla foton: Sanna Johansson
I dag blev jag bjuden på en tjejjakt i Söderfors. Vi möttes upp i morse kl 8 nånstans i världens ände😉
Lars Berglund hette herren som arrangerade jakten. Han har gjort det i några år, ordnat småviltsjakt för tjejer. Jättetrevligt.
Första såten fick Ojsan vara i bilen. Elin släppte sin drever och Carro sin tax. Vi blev utplacerade på pass och jag trodde kylan skulle ta mig. Fy 17 vad kallt det var. Taxen fick upp ett rådjur efter ca 1,5 timme. Mycket spår efter lo på marken. Jag hade massor med lospår precis vid mitt pass.
Inget hände och vi samlades för att grilla korv.
Mätta och belåtna så var det dax för såt 2. Jag skulle gå med Ojsan från ett håll och Carro från ett annat håll med en hund. Jag släppte Ojsan som var taggad för jakt. Inte ett spår av rådjur fanns det, men däremot lo. Hon fick aldrig upp nåt och vi gick till bilen och väntade in de andra. Så här är det med jakten…man vet aldrig…men denna gång tror jag rådjuren flyttat på dig pga lo.
En härlig men kall dag. Kul att träffa lite nya tjejer och jag ser fram emot nästa jakt. Berglund har lovat att lägga den lite tidigare på året.
Ett gäng galanta damer. 2 st saknas dock då de åkte hem tidigare.
Det gäller att passa på nu sista helgerna i januari…så Ojsan får jaga innan säsongen är över.
Vi tackar för oss i dag och vi ses snart igen 🙂
//Madde
Jakt hemma idag! Tidigare observationer på dovhjort på marken höjde förväntningarna. Idag fick jag hålla mig på pass då Olle ville gå med Bella. Han var och jagade med henne förra helgen och då drev hon kronhjort.
Idag var jag dock snurrig. Glömde skyddsvästen, skulle låna ut min radio till Olle men hade den i ryggan när jag hoppade av på pass, gps:en strulade. Jag fick sköta kommunikationen med radion och sms till Olle. Struligt värre!
Hundförarna såg en del bök av vildsvin men vi såg inte till några.
Efter detta gick vi och spanade spår av lodjur och sen blev det grillning. Bella blödde från en tass så vi avslutade jakten där. De andra körde en såt till. Fick höra att de sett dovhjort i den såten. Men de överlevde dagen.
Nu blir det en bok i soffan innan kvällens middag. Ikväll blir det egenfiskad fjällröding. Så himla gott! /Sanna
Jaktligt och Hjärtligt 