Så blev det äntligen dags för älgjakt med min fantastiska svägerska! Så roligt att jaga älg med henne, hennes familj och deras jaktlag i Storsele!

Jag börjar lära känna vägen från Sollefteå till Vilhelmina ganska bra vid detta lag och jag är alltid lika glad över att åka den sträckan. Det liksom lycko-pirrar i magen när jag närmar mig Vilhelmina. Gillar också byarna som knappt är byar. Eller skyltarna där det står ”Välkommen åter”, utan att man riktigt fattar att man har passerat något man kan känna sig välkommen åter till. Älskart! Västerbotten är fantastiskt.

Mysigt att bo hos svägerska med familj. Vi är ju ändå släkt och det var skönt att känna sig lite hemma trots att jag var borta. Om ni förstår vad jag menar?

Jaktlaget var grymt trevligt! Det bjöds på berättelser från många års älgjakter. Markerna var fina och många pass var på olika myrer och det är ju så fint med dessa myrmarker. Bra torn fanns det också så man satt bekvämt.

De hade ett antal Hälleforsare som sökte över vidderna och hittade snabbt älgarna på marken och bjöd därmed på många spännande ögonblick. 9 älgobs på första dagen fick mig att drömma om den stora Norrlands-oxen.

Den visade sig på marken men var tillräckligt slug för att hålla sig utom skotthåll. Det var nära ett par gånger men nära skjuter ingen hare. Ingen älg heller för den delen. Men Simon lyckades fälla en kalv efter ett bra arbete från hans Hälleforsare Stoy.

Så jäkla roligt! Sen blev det ju pyssel med att släpa hem älgen och göra resten i slakteriet.

I slakteriet var stämningen på topp!

Vid ett tillfälle råkade jag nämna att jag inte smakat palt, trots att jag numer är en ”Norrlänning-hangaround” så vips blev vi hembjudna till Oskar och hans fantastiska fru som bjöd på äkta, hemlagad palt. Det var ju supergott! Äntligen fick jag goffa i mig palt och uppleva lite äkta paltkoma. Tack snälla Ni!

Tre dagars älgjakt blev det för mig innan jag behövde åka och jobba lite igen. Man kan ju tydligen inte vara ledig jämt!

Vi hann dock ta en repa med Simons finnspets för att känna på lite fågeljakt också. Så klart hade vi lite otur då vi inte sprang på någon orre eller tjäder trots att de visat sig mycket alla andra dagar. Men han skällde lite järpe i all fall så jag fick en känsla av hur det ska vara!

Det där med trädskällare vill jag verkligen testa igen!

Storoxen finns kvar där ute och han väntar på mig! Det är jag helt övertygad om. Får se om hösten bjuder på något mer tillfälle, annars får det bli nästa år. Å andra sidan hägrar älgjakten hemma. Ser fram emot att släppa Bella och se hur hon har utvecklats. Jag har kick-startat denna höst och nu jäklar är jag igång!

Stort tack Eva, Affe och Simon för att jag fick gästjaga i erat trevliga jaktlag och bo hos er. Tack hela jaktlaget för härliga dagar!

Nu väntar jobb i Sollefteå och jag räknar med att få möjlighet till att känna Ångermanälvens kyliga vatten genom ett livsbejakande nakendopp med min badande kompis Lea här uppe. Ni vet väl om att det är bra för hjärtat att bada kallt?

// Sanna