Sök

Jaktligt och Hjärtligt

Häng med på mina jaktliga äventyr

Författare

jaktligtochhjartligt

Sanna heter jag som driver bloggen. Jag är aktiv inom jakten och hundsport. I familjen finns wachtelhunden Bella.

Älgjakt och palt i Västerbotten!

Så blev det äntligen dags för älgjakt med min fantastiska svägerska! Så roligt att jaga älg med henne, hennes familj och deras jaktlag i Storsele!

Jag börjar lära känna vägen från Sollefteå till Vilhelmina ganska bra vid detta lag och jag är alltid lika glad över att åka den sträckan. Det liksom lycko-pirrar i magen när jag närmar mig Vilhelmina. Gillar också byarna som knappt är byar. Eller skyltarna där det står ”Välkommen åter”, utan att man riktigt fattar att man har passerat något man kan känna sig välkommen åter till. Älskart! Västerbotten är fantastiskt.

Mysigt att bo hos svägerska med familj. Vi är ju ändå släkt och det var skönt att känna sig lite hemma trots att jag var borta. Om ni förstår vad jag menar?

Jaktlaget var grymt trevligt! Det bjöds på berättelser från många års älgjakter. Markerna var fina och många pass var på olika myrer och det är ju så fint med dessa myrmarker. Bra torn fanns det också så man satt bekvämt.

De hade ett antal Hälleforsare som sökte över vidderna och hittade snabbt älgarna på marken och bjöd därmed på många spännande ögonblick. 9 älgobs på första dagen fick mig att drömma om den stora Norrlands-oxen.

Den visade sig på marken men var tillräckligt slug för att hålla sig utom skotthåll. Det var nära ett par gånger men nära skjuter ingen hare. Ingen älg heller för den delen. Men Simon lyckades fälla en kalv efter ett bra arbete från hans Hälleforsare Stoy.

Så jäkla roligt! Sen blev det ju pyssel med att släpa hem älgen och göra resten i slakteriet.

I slakteriet var stämningen på topp!

Vid ett tillfälle råkade jag nämna att jag inte smakat palt, trots att jag numer är en ”Norrlänning-hangaround” så vips blev vi hembjudna till Oskar och hans fantastiska fru som bjöd på äkta, hemlagad palt. Det var ju supergott! Äntligen fick jag goffa i mig palt och uppleva lite äkta paltkoma. Tack snälla Ni!

Tre dagars älgjakt blev det för mig innan jag behövde åka och jobba lite igen. Man kan ju tydligen inte vara ledig jämt!

Vi hann dock ta en repa med Simons finnspets för att känna på lite fågeljakt också. Så klart hade vi lite otur då vi inte sprang på någon orre eller tjäder trots att de visat sig mycket alla andra dagar. Men han skällde lite järpe i all fall så jag fick en känsla av hur det ska vara!

Det där med trädskällare vill jag verkligen testa igen!

Storoxen finns kvar där ute och han väntar på mig! Det är jag helt övertygad om. Får se om hösten bjuder på något mer tillfälle, annars får det bli nästa år. Å andra sidan hägrar älgjakten hemma. Ser fram emot att släppa Bella och se hur hon har utvecklats. Jag har kick-startat denna höst och nu jäklar är jag igång!

Stort tack Eva, Affe och Simon för att jag fick gästjaga i erat trevliga jaktlag och bo hos er. Tack hela jaktlaget för härliga dagar!

Nu väntar jobb i Sollefteå och jag räknar med att få möjlighet till att känna Ångermanälvens kyliga vatten genom ett livsbejakande nakendopp med min badande kompis Lea här uppe. Ni vet väl om att det är bra för hjärtat att bada kallt?

// Sanna

Ripjakt i toppklass

I bilen på väg upp till Bojtikken utanför Kitellfjäll fick vi höra att det har snöat hela dagen. Det är inget bra att jaga ripa när det har kommit snö innan de har hunnit byta till sin vinterdräkt. Men min sagolika tur med vädret denna sommar infann sig även här. Så vi har jagat ripa i underbara fjäll och i solsken.

Fjällen närmast stugan var avlyst på grund av rennäringen. Men det gjorde ingenting då det i närheten finns så väldigt många andra fjäll. Det finns ju gott om fjäll i fjällvärlden liksom! Vi valde ett område någon mil närmare Kitellfjäll vilket visade sig vara ett mycket bra val. Lätt att ta sig upp och hitta utan att bli helt slut.

Äntligen skulle min son och systerson få jaga ripa efter att de har hört mina berättelser om denna jaktform nu i ett par år. Olles kompis Jossan var med och hon fyllde bilen med sina settrar.

Här är vi på väg uppåt en tidig morgon när dimman lättar.

Första förmiddagen passerade utan att vi ens sett ripa. Men sen plötsligt händer det. Hunden som för tillfället söker står plötsligt i stånd och reser sen en ripa (på kommando, givetvis). Skott avlossas men blir en bom tyvärr. Ripjakten är svår men efter denna upplevelse så var killarna helt sålda. Sen hittade hundarna fler ripor. Flera kullar men även några singelripor. Så jäkla skoj. Ganska snart hade Olle skjutit sin första ripa! Galet roligt, mest för honom men även för mig! Stolt mamma!

Vilken jäkla lyckad dag! Allt hände efter lunchen.

De andra dagarna blev lika lyckade. Sanslöst spännande, roligt och med mycket fågelkontakt. Och i solsken. Lovely!

Så klart är det extra roligt när man skjuter men tjusningen med ripjakt är annars att få se hur hunden arbetar med söket och vid kontakt sen står fastfrusen. Det är så otroligt spännande att smyga sig fram då och sen få höra hundföraren be hunden att lyfta fågeln. Har man upplevt detta så förstår man känslan.

Vi är så tacksamma över att vi fick med oss Jossan och hennes fantastiskt duktiga settrar. Förutom att hundarna var gosiga och trevliga var de otroligt duktiga jakthundar. Det är inte helt enkelt att få till en bra fågelhund men Jossan har verkligen lyckas med detta på all sina tre hundar. Vilken njutning att få uppleva.

Som vanligt blir vikten av skytteträning påtaglig under ripjakt. En del bommar har det blivit men några träffar fick vi in!

Jag fick föra hund själv vid ett tillfälle. Jätteroligt! Självklart ställde hunden fågel och när jag säger åt hunden att lyfta så seglar en orrhöna iväg. Tyvärr bommar jag den!

Här är min lilla Bella med! Jag måste ju träna på att ha henne med trots att det är fågeljakt. Hon är reserv-apportör i fall det skulle behövas.

Så tacksam över att jag får möjlighet att uppleva detta! Jag är ju hejdlöst kär i fjällen och detta med ripjakt. Dessa dagar trillade även killarna dit på detta. Jossan och jag har ju redan gjort det! Tack till Birger-mannen i fjällen, som så generöst tar emot oss som gäster.

Stort tack!

Tack även till Jossan som gjorde oss sällskap och lät oss uppleva ett fantastiskt hundarbete. Det är en upplevelse att få jaga med så duktiga, lyhörda och väldresserade hundar!

Nu är det dags att ladda om för lite jobb och snart lite älgjakt i Västerbotten igen!

Tackar fjällen för nu! /Sanna

Älgjakt med Gafsele damlag.

19 kvinnliga jägare i blandade i åldrar och från Sveriges alla hörn har bildat ett jaktlag för att första veckan på Norrlandsjakten jaga älg tillsammans i Gafsele, Västerbotten. Jag deltog första gången detta år. Jäklar vad skoj!

Detta är ett resultat av kvinnligt nätverkande bl.a genom sociala medier och knyter an till nätverk som JAQT och gråhundsklubben nätverk för kvinnliga hundförare Tiklinjen och andra nätverk och kontakter. Fantastiskt!

Vi möttes upp söndag kväll på Gafsele vandrarhem där vi alla bodde. Genomgång av jakt-PM och lite annat. Malin, Angelica och Bente har styrt upp allt och gjort ett mycket bra arrangemang. Detta år fick vi också skjuta Björn under älgjakten. Spännande värre.

Detta jaktlag har väckt intresse så på måndagmorgonen kom en reporter med fotograf från Västerbottenkuriren för att vara med oss på premiärdagen. Kul!

Även Jakt och jägare skrev lite om oss!

Så kom då äntligen första släppet. Spännande värre. Ett flertal älgar syntes till men på långa avstånd. Malin fick en stor älgtjur bakom ryggen och jag tror att vi alla efter det satt och hoppades på att få den stora Norrlands-tjuren i pass. Själv hade jag en tjädertupp och en lavskrika på mitt pass.

Vi hade alla fått licenser via Tracker Sverige så det kändes säkert och smidigt att se alla pass och all hundar. Tack Tracker för det!

Inget skjutet första såten så vi fick åka hem och äta lunch.

På eftermiddagen händer det grejer. Älskar pirret i magen som kommer av att höra ett skott. Christina, jaktlagets äldsta kvinna har fällt en fin kviga. Stort grattis! Så jäkla skoj!

Gråhunden Appi var behjälplig. Så skoj! Sen blev det ju en del jobb med att frakta hem älgen. Slitigt men samtidigt väldigt roligt! Det blev mycket svett och många skratt! Ida var grym på fyrhjulingen där i skogen. Det ska till en äkta dalkulla för det!

Duktiga hundar är roligt att jaga med. Här en stolt Appi

Hon satt sen stolt på älgen på vagnen på väg hem!

Efter en god middag och ett glas rött somnade vi alla tidigt för att ge oss ut i skogen nästa morgon igen.

Fina vyer i Västerbotten. Roligt att jaga i en ny miljö. Ingen obs på björn men väl en hel del färska spår. Under tisdagen blev alla tillåtna björnar skjutna i Västerbotten.

Mitt pass vid en myr. Älskar myrar. Här fick jämten Cesar upp älg och passerade framför mig men inte för att gå ut på myren till mig tyvärr. Älgen sprang långt och senare in på grannmarken.

Jag fick avbryta jakten tidigare för att andra saker dök upp i mitt liv. Så kan det vara. Jag följer fortsättningen på älgjakten med Gafseles damlag hemifrån via messenger och hoppas att någon av tjejerna får ett bra läge på någon av tjurarna som finns där!

Tack alla härliga tjejer för helt grymma dagar!

Bella (wachtelhunden Brozhunters Norma) är också och jagar älg men i fjällen i Västerbotten. De spårar älg i lina med henne då det finns massor med renar där. I tisdags sköt de en älg där. Så jäkla roligt!

Jag saknar henne grymt mycket men har lovat mig själv att ge henne alla jaktchanser hon kan få även fast det innebär att hon jagar med andra än jag. Hennes behov och fokus är större än mina (fast det svider lite). I Gafsele var det bara ställande älghundar som jämte och gråhund som gällde på de stora markerna!

Nu laddar jag om till ett par dagar ripjakt i fjällen med nära och kära och ett team med taggade och proffsiga hundar. Ser sååå mycket fram emot det! Återkommer! /Sanna

Snart dags att packa!

Sakta men säkert kryper datumet 2 september fram! Älgjakt i Västerbotten står på schemat då. Dessutom en björn på licensen på den marken. När vi ändå är där uppe kan man ju passa på att jaga ripa också! Längtar!

Nu jagar vi mest kantareller. Skogen är full av detta guld!

Här har vi annars mycket fokus på att komma i form. Simning, löpning, cykling och promenader. Försöker lägga promenaderna i terräng med mycket backar. Bella hade ju en längre vistelse i fjällen där hon kom igång ordentligt med sin konditionsträning och muskelbyggande.

Hoppas även att hinna släppa på vildsvin i hägn som en liten kick-start.

Jag har även ökat mängden mat då Bella behöver lägga på sig mer (jag har inte samma bekymmer). Det är svårt då hon är väldigt ojämn i sitt ätande.

Vi råkade också hamna i tidningen Jaktmarker och fiskevatten på reklam för Sanna J Jaktkläder.

Jag och mina favorittjejer! Vi har haft en underbar sommar med skärgård, sol, båtliv och Ångermanlands vackra natur. Men nu jäklar blir det skoj med höst!

Bella älskar att sitta på båten och spana. Själv funderar jag på säljakt från båten. Kanske skulle vara något! /Sanna

Fjällvandring, god mat, trevligt sällskap och ett livsbejakande nakenbad!

Drog upp till Bojtikken för några dagars vandring. Där brukar vi jaga ripa men det är perfekt uppvärmning och träning att vandra i fjäll inför ripjakten! Jag älskar att vara i fjällen i alla årstider.

Som vanligt hade jag tur med vädret!

Drack även en god öl från Västerbotten!

Eftersom vi inte jagade lade vi energi på att laga god mat i naturen. Murrikkas jägarpanna och över öppen eld uppe på fjäll till lunch. Magiskt gott! En dag lagade vi souvas och åt på hembakat tunnbröd med vitlökssås till. Galet gott!

Tupplur efter lunchen så klart!

Hundar som sköter sig bra och fungerar i alla sammanhang underlättar.

Vi fick också fiska och Enok fick några fina öringar att ta med hem till Småland.

Vi blev även bjudna på ripa och god efterrätt med hjortronsylt.

Matlagning på murrikkan hemma vid stugan på kvällarna. Jag älskar att laga mat utomhus.

Fokus har ju verkligen varit att vandra på höga höjder och att äta god mat. Känner att jag har fått bättre flås och bättre benmuskler inför kommande ripjakt. Men framförallt har jag och mina vänner fått en helt fantastisk upplevelse i fjällen. Dessutom badade vi nakna i en fjällbäck (jag och Enok närmare bestämt), det har jag faktiskt inte gjort tidigare. Ordet är livsbejakande!

Tackar vår fantastiska fjällguide Birger som gör allt detta möjligt!

Nu har jag landat in i Sollefteå för jobb men längtar redan tillbaka!

(Foton tagna av mig, Birger Larsson, Enok Andersson, Jenny Andersson och Cilla Graan.)

Promenerar oss i form till höstens jakter!

Perfekt att för tillfället jobba i Sollefteå. På kvällarna finns ingenting att göra när man bor i en liten by 2 mil utanför. Förutom att njuta av den galet vackra naturen och bara promenera!

Bella har återhämtat sig efter sin operation (kastrering) så nu är det bara att köra!

Vi har gått fantastiska rundor utmed Ångermanälven. Så vackert med alla nipor och vackra hängbroar. Vi njuter för fulla muggar och bara öser på!

Varför har ingen berättat hur vackert det är i Ångermanland?

Nu är jag hemma i Uppsala drygt en vecka sen åker vi tillbaka till nipornas stad-Sollefteå!

Gillar snyggt, bekvämt och praktiskt…

Fick med mig min fantastiska dotter och Bellas lill-matte ut i skogen en kväll i maj för att spana efter vårbock. Älskar att båda mina barn gillar att vara ute i naturen. Moa och jag fick då möjlighet att testa kläder från märket ”Deerhunter” via Sanna J jaktkläder.

Moa sanna 1

Bella hängde med såklart och hon är en grym spanare!

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Kläderna var väldigt smidiga att röra sig i och hade en mycket bra passform. Verkar passa både gammal som ung. Viktigt att tänka på att de är ganska små i storlekarna! Men handlar man hos Sanna J så hjälper hon dig att hitta rätt.

Moa sanna 2

Jag skjuter gärna med stöd och när det inte finns till hands tycker jag om att skjuta sittande och då måste kläderna vara smidiga. Dessa var det.

Fick också testa ett par av Deerhunters västar och en superskön fleece.

Moa sanna 9

Den fina maj-bocken dök inte upp denna kväll, men jag satsar på en fin bock i augusti istället.

 

Tackar Sanna J, Moa och Bella för en superhärlig vårkväll i superhärliga jaktkläder.

Recension av Hundskolan-grundlydnad och skötsel, av Peter Ekeström

Hundskolan-foto

Återigen blir jag betagen av Ekeströms tankar kring hundar och hundars fostran. Den gamla, men då helt nytänkande slagdängan från 70-talet som myntades av Anders Hallgren (hundpsykolog) om att ”lydiga hundar är lyckliga hundar”, kanske Ekeström skriver om till att ”fostrade jakthundar är lyckligare jakthundar”?

 

För hela boken genomsyras av idéen om att en jaktgalen hund, s.k jaktidiot, faktiskt kan bli en hund som man har en bra relation till, som söker upp en i skogen, som kommer på en inkallning och som man har roligt tillsammans med även utanför jaktsäsongen. Ekeström bidrar till att slå sönder inställningen om att jakthundar inte kan fostras eller att de ska sitta i hundgårdar 24/7. En hund är en hund oavsett vilken inriktning (jakt, bruks, vall, sällskap) den har och de har alla samma grundläggande behov.  Tilltalande inställning!

 

I bokens första kapitel får vi som läsare en inblick i hur vi kan förstå hunden genom att läsa deras signaler och kroppsspråk. Detta både vad som gäller i mötet med oss människor men också i mötet med andra hundar. Att kunna läsa hundens signaler är en viktig grund för en bra fortsättning där vi vill ha kontakt och en god relation med hunden, men även hur detta hänger samman med jakten. De många fotografierna i boken illustrerar och tydliggör vad Ekeström menar.

 

Boken leder oss vidare till vår egen roll som hundförare och vad det innebär med ett gott ledarskap. Ekeström poängterar också betydelsen av att leka med sin hund och på så vis vara en god ledare som det händer roliga saker kring. En sådan person vill man ju vara nära.

 

Givetvis innehåller boken ett kapitel om hur man ska lägga en bra grund när man har fått hem sin valp. Här finns många bra och handfasta tips! Detta leder oss sedan till jägarens största utmaning-inkallning! Även här medföljer många handfasta tips och förklaringar till varför vissa övningar är viktiga i grunden, för att i framtiden få till bra inkallningar och en bra kontakt med hunden. Dessa övningar är enkla att begripa och utföra.

 

”En fungerande inkallning på en jaktmaskin. Bättre känsla finns knappast för en hundförare”

 

Utöver detta får man som läsare en mängd tips på bra aktiveringar som är nyttiga och stimulerande för hunden, men även varför de ska utföras.

 

Då Ekeström själv är erfaren jägare och hundförare av jakthund, kan man tro att boken endast vänder sig till jägare men jag vill nog påstå att alla hundägare får ut väldigt mycket bra av att läsa denna bok. En hund är som sagt en hund oavsett vad den är avlad till att göra. Ekeström är dessutom ingen färsking i hundbranschen, man kan nog påstå att han vet vad han talar om.

 

Boken får mina starkaste rekommendationer! Själv tänker jag rensa bokhyllan från alla gamla hundböcker jag har, då jag har insett att det räcker med en-Hundskolan av Peter Ekeström. TACK!

Fotot är lånat från Settern förlag som även ger ut och säljer boken.

 

Tidningen ”Jakthund”

För ganska länge sen blev jag kontaktad av SKK’s tidning Jakthund som ville göra ett reportage om mig och Bella. De har gjort reportage om kvinnliga hundförare tidigare och nu var det min tur. Skoj!

Då den största andelen jägare fortfarande är män så känns det roligt att de vill visa upp kvinnliga jägare. Hoppas på att bidra till öka antalet jagande kvinnor.

Jag blev intervjuad i telefon och sen kom en fotograf ut och vi åkte ut på den mark där jag jagar. Bella blev överlycklig att få åka dit och när västen och peijlen åkte på, var hon säker på att få jaga. Ack så fel hon hade! Men fotograf Johan Strindberg var ett proffs på att få Bella att se fin och glad ut. Bäst var kanske när han låg på marken och försökte låta som en häst!

Det var också skoj att min son Olle fick följa med som fotoassistent och springa efter och lysa med en lampa på sin mamma. Många skratt blev det!

Sanna

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑