Corona har ju gjort att jag jobbar hemifrån en del och när våren kom tänkte jag att jag faktiskt kan jobba från mormor och morfars stuga utanför Valdemarsvik, som vi har tagit över. Jag har tänkt ofta på det, att det skulle vara nyttigt att bo ensam där. Men lite feg har jag varit då jag är så ovan att vara helt själv och dessutom i ett område där det är långt till närmsta granne (förutom på högsommaren då det finns sommargäster här). Så förra helgen tog jag hundarna och stack ner till stugan där min syster med sambo och dotter var. Vi hade en kväll tillsammans med umgänge. Då testade vi också supbrädor (stand up paddleboard) som vi spontanköpte efter ett par glas bubbel (spontanköp under lite rus är de bästa).


Det var sååå härligt att paddla omkring men ganska svårt faktiskt. Jag var helt slut i låren efteråt. Men det är bara att träna. Enkla att ta med då de är uppblåsbara och kan läggas ner i en ryggsäck. Detta blir det mer av.
Sen drog de och jag blev ensam kvar med hundarna så klart. Ovant men väldigt mysigt och rogivande. Jag hade tid att tänka igenom saker och ting som har hänt och smälta och släppa det. Skönt! Under veckodagarna har jag jobbat och det har funkat bra. Ganska bra att ha haft dagarna fulla med jobb annars kanske jag hade blivit rastlös.

Jag har hunnit så mycket ändå. Långa härliga promenader med hundarna, kommit igång och joggat, yogat, tränat men framförallt njutit av havsdoften och skärgården.


Oavsett väder har jag faktiskt tagit ett dopp varje morgon. Det är sån bra start på dagen. Det är så mycket skönare än vad man kan ana. Önskar att alla kunde upptäcka det!



Fick besök av min underbara kompis Nenne en kväll. På grund av pandemin har vi inte setts på länge så det var såååå mysigt!







Nöjd över att jag skaffade denna underbara ull-tröja från Astrid Wild outdoor. Den har varit helt fantastisk! Ett av mina bästa inköp!


Nöjd efter drygt en vecka här. Lite stolt över att jag faktiskt har bott ensam. Det stärkte mig. Inga psykopatmördare har visat sig! Sinnesron är på topp. Detta kommer jag göra igen och kanske, kanske kommer jag våga mig på en vistelse där jag bor ensam i någon öde fjällstuga framöver.



Nu är det snart dags att återvända till civilisationen. Men först ett stopp hos Miltons uppfödare för apporteringskurs. /Sanna
Kommentera