Jaktligt och Hjärtligt

Vi brukar inte ha hundkurser under hösten då tiden går åt till jakt. Men efter ett par intresseanmälningar bestämde vi oss för att ändå ha en kurs. Fem trevliga ekipage deltog och kursen genomfördes på Funbo skolas fotbollsplan. Mycket bra!

Första tillfället handlade om att vara en trygg, rolig och attraktiv förare som hunden vill följa. Fokusord: Trygghet, tydlighet, tålamod, tid och timing. -Att hunden gör det som den tjänar på och -att hunden blir bra på det den gör ofta (både bra och dåliga beteenden).

Inlärning genom positiv förstärkning och mutor. Ska vi korrigera en hund måste vi med säkerhet veta att den förstår våra kommandon.

Tillfälle 2 handlar om kontakt. Alla fick prova olika kontaktövningar men mycket fokus på hur detta kan tränas i vardagen men även varför det är viktigt! Hur kan vi bibehålla kontakt under jakten?

Tillfälle 3 handlar om följsamhet. Här har vi lagt en grund tidigare tillfällen för att få en följsam hund. När alla dessa bitar klaffar får vi också en bra inkallning. Här visade förarna att de har en bra grund och alla kunde avsluta med en inkallning där hundarna kom i full kareta. Ljuvligt att se.

Vikten av att inte koppla en valp/unghund efter inkallning på jakt tydliggjordes. En inkallning under jakt bör nästan alltid belönas med det jakthunden tycker bäst om-nämligen att få jaga! Sååå smart!

Tack alla deltagare med era ljuvliga valpar. Labben, petite (basset), två jämthundar och en wachtel.

Äntligen är vi igång! Ljuvligt att få släppa Bella i skogen.

När jag rullar in i den lilla fjällbyn i Södra Lappland och fjällen visar upp sig, hisnar det av pirr i magen. Älskar känslan! Landar in och installerar oss ett par dagar före premiären. Så skönt! Min systerson Emil är med och har ripjaktsabstinens efter att ha rest runt i Australien förra året. Älskar att jakten förenar människor och det kanske inte är så troligt att min systerson annars skulle tillbringa en vecka semester med sin moster.

Premiärdagen börjar lite trögt och det är renar på fjället. En liten renflock stöter upp en orrtupp och vi misströstar. Men strax efter det får vi uppleva det där underbara med att Milton plötsligt står. Stadigt och stabilt! Vi laddar bössorna och smyger upp bakom honom. Jag skickar honom på avance och en stor kull med ripor lyfter. Vi är ivriga och skyttet inte det bästa men Emil fäller Miltons första ripa och glädjetjut hörs från oss över hela fjället. Jag lovar Emil en flaska champagne (han vill säkert ha nåt annat). Vi klappar och pussar på Milton. Tar massor med foton. Men han vill iväg och jaga igen…..Det blir fler situationer och jag är galet stolt över Milton.

Dagen efter har vi vilodag för att vänta in nästa sällskap, Jossan och Jonathan och deras flock. Med dem kör vi tre dagars jakt sen vilodag. Sen ett par dagar till! Ibland tillsammans men vi delar även på oss och Emil får gå med en av Jossans hundar. Stiria som vi har jagat med så många gånger. Den damen fortsätter att leverera.

Vi får en dryg veckas fantastisk jakt och fjällvistelse. Massor med god mat och trevligt sällskap. För mig är det viktigt att under en ledighet njuta av god mat och dryck.

Efter nästan två veckor där åkte jag vidare ner mot Hedeviken och Sonfjällscampen. Där mötte vi upp ett gäng härliga människor och även Moa och Klasse kom dit. Där njöt vi av sällskap och mat över öppen eld. Ljuvligt. Atmosfären på Sonfjällscampen är helt underbar.

Självklart blev det mer ripjakt och med det en ny jaktbekant. Ida och hennes pointergrabbar. Sååå roligt! Vi fick en härlig jaktdag tillsammans där vi fann en del skogsfågel men fick inget mer än upplevelsen hem.

När söndagen kom åkte de flesta vidare men jag stannade ett par dagar till. Fick möjlighet att åka till Evelina och jaga en dag med henne i Ljungdalen. Evelina är en fantastisk tjej och mycket duktig och erfaren jägare. Det var till henne jag åkte 2015 för att första gången prova på det här med ripjakt. Och som ni vet föll jag pladask för denna jaktform. Därför kändes det extra roligt att få jaga med henne igen och nu med egen hund dessutom. Evelina driver ett jaktföretag som heter Joy Event.

Vi började jaga i regn men sen kom solen fram. Vi stötte lite skogsfågel i början innan hundarna hann på dem. Men sen plötsligt stod Evelinas engelska setter Wixen och vi går på. En tjäder lyfter framför Evelina som inte skjuter. Konstigt tänker jag som då avlossar skott mot fågeln. ”Bra att du sköt!” skriker Evelina. ”Min bössa klickade”! Så jäkla typiskt! Jag vet att hon hade träffat för hon är en duktig skytt. Men detta klick gjorde att jag fick den stora glädjen att skjuta min första tjäder. Såååå galet roligt!

Hundarna jobbade mycket bra. Vi njöt av vacker natur och fina samtal. Jag är Såå tacksam över denna jakt tillsammans. Stort tack Evelina!

Ja, sen är det liksom slut på det roliga. Detta äventyr i fjällen som jag har sett fram emot så mycket. En tomhet infinner sig när jag rullar hemåt och ju mer söderut jag kommer desto mer trafik blir det. Med den en ökad stress och irritation som jag har varit utan i nästan tre veckor. Det där lyckopirret som känns i magen när jag rullar in lilla fjällbyn känns plötsligt avlägsen.

Nu blir det annat fokus. Kommer att fortsätta att jaga fågel här hemma och snart börjar klövviltsjakten och den ser jag fram emot. Men visst finns det lite planer på att hitta en lucka i kalandern att fylla med en fjällresa……

Stort tack till alla fina som har varit med på denna resa. Stort tack för all gästfrihet. Speciellt till Fjällmannen som alltid tar emot oss med öppna armar. Du är guld värd!

Stort tack Milton som äntligen visat att du verkligen kan. Min fina och speciella hund. Så mycket som vi har varit med om dessa fyra år. Men nu sitter allt som en smäck och det är andra jaktsäsongen utan skador och dina ben som verkligen utsätter sig för påfrestning håller bra. Det är ingen självklarhet efter skadan (Infraspinatus) för två år sen.

Tack också Bella som alltid och med glädje hänger med på allt! Vilka hundar vi har!

Vill också säga att jag är enormt tacksam över möjligheten att få jaga på statens mark. Fantastiskt att vi får köpa jaktkort och därmed få möjligheten till denna fantastiska jaktform i fjällmiljö. Tack!

Alltså, man häpnar av vackerheten!

Min ambition är att alltid ha mina hundar i bra form. Men nu när fågeljakten närmar sig ökar jag tempot, ökar distanser och har lite mer genomtänkt träning. Efter diverse skador tidigare år lägger jag numer in lite mer skadeförebyggande träning. Då försöker jag tänka att hunden ska göra övningar som bygger andra muskler och rörelser som man inte i vardagen gör. Tex att krypa, att lyfta benen högre, att röra sig parallellt mm. Även balansövningar är bra. Allt som är nytt för hunden är svårt men de gillar det. Jag belönar massor med gott godis för att öka deras motivation.

Det finns alltid saker hemma att träna på. Jag ökar också cykelturerna men tänker på att tempoväxla i intervaller.

Det är roligt att träna med hundarna på olika sätt. Att gå mellan pinnarna på en stege är också bra. Då får de lyftet av benen på ett helt annat sätt än på en promenad på grusväg.

Under skärgårdssemestern såg jag till att de fick klättra i berg, upp och ner massor med gånger i ganska höga branter. Kul! Man kan ju lätt konstatera att hundarna gör det smidigare än vad jag gör.

Så här i mitten av juli har jag bestämt att det är okej att börja längta till fjälljakten. Men fram till dess ska flera roliga saker genomföras. Hundträningar, skytteträningar och massor med annat.

Så härligt med sommar. För oss blir det häng på båten en del. Det är underbart att få vara i skärgården. Hundarna gillar båtlivet….

Vi har också tränat lite med MFK och det är alltid roligt att träna med andra och även att träffa lite nya

Vi hade också under maj en vardagslydnadskurs för valpar och unghundar. Det var sååå roligt och vi var ett trevligt gäng. Det är kul att se hur förarna tar till sig av nya tips och metoder och hur hundarna utvecklas av det!

Sen blev det vänstervarv på MFK’s klubbhelg. Moa visade Milton men även tre andra hundar då hon blev anlitad som handler. Det är så roligt och jag får Flashbacks från när jag själv under en period rände runt i ringen och visade flera olika hundar. Det är roligt. Milton fick excellent. En av hundarna hon visade blev BIM.

Några semesterdagar i Italien (Verona) hann vi också med. Superhärligt! Jag har aldrig varit i en stad där jag har sett så många settrar förr. Sån kul grej och väldigt förvånande. Röda, Gordon och engelska. Helt galet! Mängder av dem! Vi var på vinprovning på en gård i Valpolicella och där fanns en trevlig golden, men de berättade att de alltid tidigare hade funnits engelsk setter på gården. Gamla svärfar hade jagat med dem.

Nu, när det är sommar börjar också planerna för ripjakten. Sååå roligt! Vi längtar verkligen dit och det har blivit årets höjdpunkt. Men innan det är dags blir det sommar, skärgård, båtliv, hundträningar och umgänge med nära och kära. Och en del jobb så klart eftersom jag vill ha semester kvar till hösten…..

Denna kurs vänder sig till med valp, unghund eller nybörjare. Här lägger vi grunden till en bra kontakt och hur vi blir den föraren som hunden vill följa. Fokus på följsamhet och kontakt med positiv förstärkning. Ni kommer även att få tips på hur man bygger upp en bra inkallning.

Kursen består av tre tillfällen i maj och kommer att vara i Funbo, en mil utanför Uppsala.

Tid: Tisdagar 18.00-19.30

Datum: 14 maj, 21 maj och 28 maj. Pris: 1800:-

Alla hundraser är givetvis välkomna!

För info och anmälan: sannagraan@gmail.com

Varmt välkomna! Sanna, Hundligt och hjärtligt AB

Skidsemester med de bästa. Jag tror att fjällen bjöd på alla väder man kan tänka sig under dessa dagar. Vädret i fjällen kan vara väldigt hårt men också helt ljuvligt. Vi fick smaka på den ljuva vårvintern. Fokus på slalom men även motionsrundor med hundarna i längdspåret. Jag testade även mina nya turskidor från Breidablikk och de kändes mycket bra. Hoppas att jag vågar åka med Milton bara. Att dra är ju hans starka sida men frågan är om just jag vill vara den som är efter när han sätter fart.

Både Nenne och jag njuter av fjällen oavsett när vi är där. Skidåkning blandat med ungar och hundar blir sällan fel.

Så otroligt tacksam och glad är jag över att ha blivit inbjuden med Milton som social tjänstehund till Sjumilaskogens förskola i Gunsta.

Vi har varit där nu vid två tillfällen och jag blir alldeles varm i hjärtat när jag ser barnen i social interaktion med Milton. Vi träffas utomhus och Milton har absolut span på fåglar som flyger runt. Det är inte så tokigt måste jag säga för det gör att han blir väldigt lugn i mötet med barnen. Han är ju annars en högenergisk hund. Även fast han spanar fåglar så visar han intresse för barnen. Absolut mutas han lite då barnen får hälsa med en utsträckt hand där de har en hundgodis. Milton blir glad och vill hälsa och barnen får lära sig att hälsa på en hund genom att sätta fram handen så hunden får nosa. Annars brukar barn vilja klappa hunden på huvudet vilket hunden inte vill för den vill ju nosa när den hälsar.

Många barn har egna hundar som de berättar om, en del är väldigt rädda för hundar men har efter en stund ändå vågat närma sig Milton och låta honom nosa på handen. Så fint att se!

Förutom att vårt besök är ett roligt inslag för den äldre gruppen barn, så kopplar pedagogerna på språkkunskap, hur man kommunicerar på olika sätt, att prata med kroppen, att se hur en annan art kommunicerar och likheter och skillnader.

De barn som ville fick testa att be Milton om en puss, vacker tass, sitt och ligg. Milton gjorde som de sa.

De fick också testa stoppkommandot. Alltså att Milton stannar när de lyfter handen mot honom. Pedagogerna passade då på att koppla det till ”Stopp min kropp” då man visar på samma sätt att man vill ha avstånd och kan säga ifrån.

De barnen som inte ville ha Milton för nära sig, fick frågan om de tillsammans med mig ville hålla i hans koppel. Det ville de och jag tror att det kan vara en länk till att sedan våga ta nästa steg. Man kan också lägga en godis på marken och flytta sig för att sen säga varsågod till Milton som då får gå från sittande till att hämta sitt godis.

Stort tack till Sjumilaskogens förskola och alla fantastiska barn för att vi får komma till er. Det här är absolut en av det roligaste och bästa sakerna som vi har gjort.

Läs gärna mer om Sjumilaskogens förskola HÄR.

På deras hemsida finns bl.a en blogg där det berättas om vad som sker på förskolan.

Sjumilaskogens förskola finns även på Instagram. Följ dem gärna för att ta del av allt bra som händer där: Sjumilaskogens förskola.

Förra veckan genomförde jag två lämplighetstester för terapihundar. Detta gjorde jag genom det företaget, https://elinlundberg.nu/ där jag själv har gått min utbildning.

För att genomföra testet måste hunden ha fyllt ett år. En labradoodle och en Phalene testades och fick utmanas i diverse, genomtänkta övningar och händelser. Med stor glädje kunde jag efter en timmes enskild testning godkänna de båda.

Stort grattis och lycka med kommande samarbeten med era vovvar framöver.